Detta arbete belyser pedagogers deltagande i leken, sett ur barns perspektiv. Vårt syfte är att belysa hur barn ser på pedagogers deltagande i leken. Vi vill ?se världen genom barns ögon? (Arnér och Tellgren, 1998, s. 70) och med deras ord beskriva hur pedagogers deltagande i barns lek kan te sig för dem.

Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer ? den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen ? i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller..

Syftet med den här studien är att utifrån pedagogernas perspektiv undersöka den fysiska miljöns betydelse i skolan för barn i behov av särskilt stöd. Genom observationer och intervjuer med pedagoger som har utgått ifrån studiens huvudfråga ?Hur upplever pedagogerna den fysiska miljön i skolan för barn i behov av särskilt stöd??, har det insamlade empiriska materialet analyserats med hjälp av studiens två teoretiska perspektiv: salutogent synsätt/KASAM och Vygotskijs utvecklingspsykologi samt tidigare forskning och bakgrund. Resultatet av studien visar att pedagogerna upplever att den fysiska miljön har stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. För en elev kan endast en liten förändring i miljön vara skillnaden mellan att uppleva KASAM och känna sig inkluderad eller att uppleva kaos..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogers förhållningssätt till matvanor påverkar barns aptit och hur det tar sig uttryck i förskolan samt studera miljön runt matsituationerna. Samtidigt vill vi med vår undersökning bidra till en större förståelse för betydelsen av pedagogers syn på matvanor. Metoden som använts har en kvalitativ inriktning och bygger på enkäter med ett antal frågor till pedagoger i fem utvalda förskolor. Resultatet visar att mat ska erbjudas och inte tvingas i barnen. Miljön runt maten var en viktig aspekt, då resultatet visade att matens uppläggning, hur det är dukat samt ljudnivån påverkar till en positiv upplevelse för barnen runt måltiden.

Syftet med undersökningen var att synliggöra och få kunskaper om några pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.Vi valde att använda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vår under­sökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och två i förskoleklass.Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik är betydelsefullt i förskolan och förskole­klass då barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik både planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik..

Syftet med denna c-uppsats var att beskriva pedagogers uppfattningar om röstens inverkan i kommunikation med barnen. Vi ville även synliggöra hur pedagogerna använder sin röst i aktiviteter med barnen vid samling, påklädning, ute- och innelek. Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer som utgår från en fenomenologisk ansats. Vi intervjuade tio pedagoger varav åtta är verksamma på förskola och två icke verksamma. Resultatet av studien visade att pedagoger uppfattar att rösten har en betydande roll i kommunikation med barnen.

En studie om sex pedagogers tankar och förhållningssätt på barns försök till ansvar.

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar och lägger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrån pedagogers perspektiv då pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppsspråk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör särskilt barnens och pedagogernas uttryckssätt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara på hur de uppfattade pedagogens kroppsspråk. Genom observationer studerades barns beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssätt i konfliktsituationer och barns beteenden..

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek.

Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. Arbetets art Examensarbete inom Lärarutbildningen 140 pAntal sidor 35+9Titel Utomhuspedagogik ? Kan man genom aktionsforskning förändra pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik?Författare Nina Altnäs och Jeanette Nilsson Handledare Pernilla Nilsson och Jan-Olof JohanssonExaminator Anders Nelson och Eva TwetmanSyfteSyftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik.MetodLitteraturen består av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-väsendets styrdokument. Metoden vi använde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spår i en 3-5:a i samma skola.

Den här studien har fokus på pedagogers professionella förhållningssätt till barns konflikter. Syftet med studien är därmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstår mellan barn på förskolor.Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrån semistrukturerade intervjufrågor med åtta aktiva pedagoger på fyra olika förskolor, i både kommunal och privat regi samt med observationer på de förskolor där de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjälp av ett observationsschema.Det resultat som framkommit i studien är att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror på oenigheter. Det har även framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter är att vara lyhörda, närvarande och medlande.Slutsatsen vi har dragit av studien är att pedagogers professionella förhållningssätt är betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om betydelsen av barns lek i förskolan. Synen på lek och lärande har förändrats från 1900-talet och fram till idag, då pedagoger arbetar utifrån den reviderade läroplanen. Med pedagogers förändrade uppdrag är intresset att undersöka hur de uppfattar förändringen och förhållandet mellan lek och lärande.Vi har utifrån tre gruppintervjuer studerat hur pedagogers uppfattningar av lek i förskolan är idag 2012 och hur de arbetar utifrån sitt uppdrag då läroplanen reviderats 2010. För att få mer kunskap till studien har vi kopplat vår litteraturdel till dokumenten, barnstugeutredningen, pedagogisks dokumentation för förskola, läroplan för förskola 1998, läroplan för förskola 98/10. Utvecklingspedagogiken har används som teoretiskt analysredaskap.Studiens resultat visar att pedagogers uppfattningar om betydelsen av lek skiljer sig mellan de intervjuade förskolornas personal.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet är att tydliggöra barns syn på pedagogens deltagande i leken på förskolan. Syftet är också att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jämföra de olika perspektiven. Dessa två perspektiv jämförs slutligen i en analys. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn då pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger då de deltar i leken? Studien bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger.

?Tidig läs- och skrivlek? Pedagogers och föräldrars tankar om läsning och skrivning i förskolan.